2010
Snart är det ett nytt år. Nya möjligheter^^ hahaha, hatar nyår. Så otroligt fejk alltihop. Alla låtsas att de ska bli någon annan, börja på nytt. Fin tanke antar jag..
Har inga nyårs löften i år. Håller de aldrig. Ska försöka vara lycklig varje dag. Mitt liv är bra, det är helt enkelt bara så. Jag har nästan allt jag vill ha. Och jag vet exakt vad jag måste göra för att kunna få ALLT jag vill ha. hahaha<3
Btw så måste jag meddela att jag vet inget om mina tre absolut bästa vänner. De vänner som jag litar på till 100%. Jag vet inget om de^^ ahaha, mitt liv är speciellt<3 Älskar er<3
Har inga nyårs löften i år. Håller de aldrig. Ska försöka vara lycklig varje dag. Mitt liv är bra, det är helt enkelt bara så. Jag har nästan allt jag vill ha. Och jag vet exakt vad jag måste göra för att kunna få ALLT jag vill ha. hahaha<3
Btw så måste jag meddela att jag vet inget om mina tre absolut bästa vänner. De vänner som jag litar på till 100%. Jag vet inget om de^^ ahaha, mitt liv är speciellt<3 Älskar er<3
Ja fast nej
Backa tillbaka.
Vi gör det tillsammans.
Tillbaka till slutet av ruta ett.
Varför vet jag inte.
Leva i TILLIT.
Det gör jag.
Vi gör det tillsammans.
Tillbaka till slutet av ruta ett.
Varför vet jag inte.
Leva i TILLIT.
Det gör jag.
30/12-09
Ångest
Jag kom fram till idag att ångest är den enda äkta känslan. Det är den enda känslan verkligen är äkta. Det finns ingen konsgjord ångest. Det finns inget fejk, inget som är på låtsas med ångest. Den är bara helt enkelt.
Att falla är att flyga
Det är så enkelt. Tänk efter, det är så. Att falla är att flyga. Det är bara landningen som man oroar sig för. Men lev i nuet.
Fall.
Flyg.
Det är egentligen samma sak.
Äkta tillit + Njuta av livet
Om man lever varje dag som den sista, uppskattar varje ögonblick, tar vara på alla underbara stunder, och samtidigt lever i tillit. Då kan man ha turen att få känna den enda sanna äkta känslan, ångest. Fast tvärtom. Det är mer än lycka, det är mer än bra. Det är äkta, inget fejk. Det är ångest fast tvärt om.
Kände mig tvungen att dela med mig av de saker som gör att mina dagar flyter någerlunda. Hoppas ni fortsod lite av det jag menar. Hoppas och ber<3
Jag kom fram till idag att ångest är den enda äkta känslan. Det är den enda känslan verkligen är äkta. Det finns ingen konsgjord ångest. Det finns inget fejk, inget som är på låtsas med ångest. Den är bara helt enkelt.
Att falla är att flyga
Det är så enkelt. Tänk efter, det är så. Att falla är att flyga. Det är bara landningen som man oroar sig för. Men lev i nuet.
Fall.
Flyg.
Det är egentligen samma sak.
Äkta tillit + Njuta av livet
Om man lever varje dag som den sista, uppskattar varje ögonblick, tar vara på alla underbara stunder, och samtidigt lever i tillit. Då kan man ha turen att få känna den enda sanna äkta känslan, ångest. Fast tvärtom. Det är mer än lycka, det är mer än bra. Det är äkta, inget fejk. Det är ångest fast tvärt om.
Kände mig tvungen att dela med mig av de saker som gör att mina dagar flyter någerlunda. Hoppas ni fortsod lite av det jag menar. Hoppas och ber<3
Sanningen
Jag döljer ofta mitt inre. Döljer min själ. Döljer de tankar som kan skada. Men orkar inte det just nu. Måste få skriva att jag är sjukt arg på livet just nu. Jag har lust att slå ihjäl idioter, vare sig de förtjänar de eller inte. Jag orkar inte. Klarar inte av att ta mer just nu. Vill kasta av mig mitt liv och gå vidare. Bli någon annan. Bättre eller sämre, bara någon annan.
Jag funderar på om det inte vore bättre om jag försvann. Om jag bara lämnade Stockholm bakom mig. Gick vidare. Blev någon annan. Folk skulle antagligen klara sig bättre utan mig. Men vem tänker inte så.. Jag har inte modet att göra det. Är så trött på att jag är så sjukt feg.. Att allt med mig bara är ord, aldrig handling.
Jag fattar inte. Har tappat kontrollen. Att falla är som att flyga. Jo visst, men inget går att jämföra med fast mark under fötterna. Fan, jag älskar att veta vad som förväntas av mig. Att ha rutiner. Fuck. Att inte ha koll, att göra något för första gången. Det kan inte bli mycket värre för mig seriöst. Jag orkar inte. Bli bara irriterad. ett pms-monster.
Jag släppte kontrollen. Rev murar, blottade min själ. Vad fick jag för det? Just nu bara skit. Förvirring( btw är det ens ett ord?! ) ilska, smärta, ångest. Kanske längre fram kommer något bra ut av det.. Men lever i nuet. Och det suger att leva i nuet när det gör ont. Men visst. Ska njuta av livet. Jag jobbar på det. Stannar på samma ställe. Väntar. Är lycklig. Det är min nya grej. Men kommer nog inte sluta vara arg. Vill inte, men med din blick. Så lär jag inte vara det så länge. Jösses. Jag är en toffel..
Jag funderar på om det inte vore bättre om jag försvann. Om jag bara lämnade Stockholm bakom mig. Gick vidare. Blev någon annan. Folk skulle antagligen klara sig bättre utan mig. Men vem tänker inte så.. Jag har inte modet att göra det. Är så trött på att jag är så sjukt feg.. Att allt med mig bara är ord, aldrig handling.
Jag fattar inte. Har tappat kontrollen. Att falla är som att flyga. Jo visst, men inget går att jämföra med fast mark under fötterna. Fan, jag älskar att veta vad som förväntas av mig. Att ha rutiner. Fuck. Att inte ha koll, att göra något för första gången. Det kan inte bli mycket värre för mig seriöst. Jag orkar inte. Bli bara irriterad. ett pms-monster.
Jag släppte kontrollen. Rev murar, blottade min själ. Vad fick jag för det? Just nu bara skit. Förvirring( btw är det ens ett ord?! ) ilska, smärta, ångest. Kanske längre fram kommer något bra ut av det.. Men lever i nuet. Och det suger att leva i nuet när det gör ont. Men visst. Ska njuta av livet. Jag jobbar på det. Stannar på samma ställe. Väntar. Är lycklig. Det är min nya grej. Men kommer nog inte sluta vara arg. Vill inte, men med din blick. Så lär jag inte vara det så länge. Jösses. Jag är en toffel..
...
Jag orkar egentligen inte. Jag vill egentligen inte. Eller nu ljuger jag. Nu faller jag tillbaka i gamla mönster. Det är lättare att backa, det är lättare att fly. Att stanna, att vänta. Det är det svåraste. Det är nog det svåraste jag gjort.
Men jag vet inte. Vet inte längre vad som är upp och vad som är ner. Tillit. Det är väl det jag får försöka ha. Lita på att det blir bra tillslut. Älskar dig
Men jag vet inte. Vet inte längre vad som är upp och vad som är ner. Tillit. Det är väl det jag får försöka ha. Lita på att det blir bra tillslut. Älskar dig
Hej jag är din ångest.
Jag förstår inte vad som hände.
Jag förstår inte.
Jag kanske har förlorat det bästa som jag någonsin haft.
Innan det på riktigt var mitt.
Varför kommer man alltid på att någon betyder allt när personen ifråga är på väg bort?
Jag ska för en gångs skull stå kvar på samma ställe.
Jag ska inte backa,
inte följa efter.
Stanna kvar.
Vänta på ett mirakel.
Jag förstår inte.
Jag kanske har förlorat det bästa som jag någonsin haft.
Innan det på riktigt var mitt.
Varför kommer man alltid på att någon betyder allt när personen ifråga är på väg bort?
Jag ska för en gångs skull stå kvar på samma ställe.
Jag ska inte backa,
inte följa efter.
Stanna kvar.
Vänta på ett mirakel.
Myskväll
Det är just nu filmkväll hemma hos mig. Galet mysigt bara så att ni vet^^ Nyfiken pojke läser allt jag skriver. galet söt men så är det^^
ja men vi har i alla fall tittat på död snö. en norsk film^^ Galet kul, måste dock erkänna att jag faktiskt ibland var rädd^^ Jag är mes^^ hahahahaha
Nej men så är det^^ Blev just tipsad om att köra säkert^^ haha
Ja nu ska vi ut och leka i snön har jag bestämt<3
ja men vi har i alla fall tittat på död snö. en norsk film^^ Galet kul, måste dock erkänna att jag faktiskt ibland var rädd^^ Jag är mes^^ hahahahaha
Nej men så är det^^ Blev just tipsad om att köra säkert^^ haha
Ja nu ska vi ut och leka i snön har jag bestämt<3
Klara, färdiga gå
Jag har en vän. Haha, kanske har flera men ja.. Haha, bara kul i mitt huvud.. (A)
Men i alla fall. Jag har en vän, som jag tycker väldigt väldigt mycket om. Den här vännen är helt annurlunda runt mig jämfört med andra. Runt mig är hon lugn, skrattar och är sig själv. Medan när hon är med andra tenderar att bli klängig, jobbig och väldigt osäker. Jag vet inte varför hon är lugn runt mig, kanske för att jag alltid är jag. Ta mig eller låt mig va liksom^ahahaha, jag är RENT-skadad<3
Okej, jag är flum i huvudet så kommer till poängen direkt.
Poängen med den här flum texten är att man ska inte döma folk. Och det vet väl alla, men det de flesta inte tänker på att i den stunden du sätter någon i ett fack så blir den personen det. Det är få männsikor som är så pass starka att de kan vara den de egentligen är om alla tror de är någon annan. Så om man kanske inte dömer lika fort så kanske man få se nya sidor hos alla. Jag vet inte. Bara Madde-tänker typ^^
Men i alla fall. Jag har en vän, som jag tycker väldigt väldigt mycket om. Den här vännen är helt annurlunda runt mig jämfört med andra. Runt mig är hon lugn, skrattar och är sig själv. Medan när hon är med andra tenderar att bli klängig, jobbig och väldigt osäker. Jag vet inte varför hon är lugn runt mig, kanske för att jag alltid är jag. Ta mig eller låt mig va liksom^ahahaha, jag är RENT-skadad<3
Okej, jag är flum i huvudet så kommer till poängen direkt.
Poängen med den här flum texten är att man ska inte döma folk. Och det vet väl alla, men det de flesta inte tänker på att i den stunden du sätter någon i ett fack så blir den personen det. Det är få männsikor som är så pass starka att de kan vara den de egentligen är om alla tror de är någon annan. Så om man kanske inte dömer lika fort så kanske man få se nya sidor hos alla. Jag vet inte. Bara Madde-tänker typ^^
25-12-09
Att dölja en så stor del av mig gör ont.
Det är jobbigare än mycket.
Men samtidigt så är det nödvändigt.
Jag vet det.
Ni vet det.
Vågar inte släppa all kontroll.
Inte än.
Så vågar inte visa den största delen av mig.
Jag fortsätter som nu.
Döljer den bakom
fasader,
murar
och masker.
Allt för den goda sakens skull
Det är jobbigare än mycket.
Men samtidigt så är det nödvändigt.
Jag vet det.
Ni vet det.
Vågar inte släppa all kontroll.
Inte än.
Så vågar inte visa den största delen av mig.
Jag fortsätter som nu.
Döljer den bakom
fasader,
murar
och masker.
Allt för den goda sakens skull
Tjoho!
För att göra det klart för alla måste jag först bara säga att de är klara som skriver å inte madde ;) hehe
Vi är hemma hos maddes pappa i sumpan, jag har just släpat på världens tyngsta väska från vällingby å hit! Aaah! Jag lovar att den särt var tyngre än mig! :O Haha
I alla fall väntar vi på att Arvid ska komma hit. Sen ska vi köpa julklappar :) Eller Arvid ska i alla fall.. :)
Haha, när vi skulle åka från spånga å hit så var jag på väg upp för rulltrappan och madde skulle ta trapporna med siri. Så hör ja madde utropa "Jag har ingen hund"!
Då hade valpen smitit ur kopplet och stuckit upp för trappan själv! Haha, sen tog det en stund för oss att sluta skratta och fånga in skrutten igen framför massa roade och julstressande människor. Haha, jag dog lite :P
Siri är typ underbar, nanananana! :D ♥
Juste, imorgon är det ju julafton! Hihi! Hur ska ni fira den? Madde vill säkert ha kommentarer så jag tycker att alla kommenterar typ nu! :)
Sen när ni ändå kikar in här kan ni ju även kolla in: www.klarissan.webblogg.se Mohaha!
God Jul!!!
/Klara
Vi är hemma hos maddes pappa i sumpan, jag har just släpat på världens tyngsta väska från vällingby å hit! Aaah! Jag lovar att den särt var tyngre än mig! :O Haha
I alla fall väntar vi på att Arvid ska komma hit. Sen ska vi köpa julklappar :) Eller Arvid ska i alla fall.. :)
Haha, när vi skulle åka från spånga å hit så var jag på väg upp för rulltrappan och madde skulle ta trapporna med siri. Så hör ja madde utropa "Jag har ingen hund"!
Då hade valpen smitit ur kopplet och stuckit upp för trappan själv! Haha, sen tog det en stund för oss att sluta skratta och fånga in skrutten igen framför massa roade och julstressande människor. Haha, jag dog lite :P
Siri är typ underbar, nanananana! :D ♥
Juste, imorgon är det ju julafton! Hihi! Hur ska ni fira den? Madde vill säkert ha kommentarer så jag tycker att alla kommenterar typ nu! :)
Sen när ni ändå kikar in här kan ni ju även kolla in: www.klarissan.webblogg.se Mohaha!
God Jul!!!
/Klara
Jösses..
Min pappa är dum i huvudet bara så att ni vet.
Idag är det tisdag
Jag är sjukt trött, men tror jag är lycklig. Svårt att säga, vad är lycka liksom. Men har haft bästa dagen på länge, ska sova nu. Den här dagen var plåster för själen, dock så saknar jag mitt rikitgt plåster extremt mycket. Vill ha RENT rep och träffa alla igen. Inte coolt att vara ledig i två veckor, vill repa. Vill vara med massa folk och mysa<3 Ja, jag är knäpp. Märkte ni det nu?'
Nej dags att sova, ska upp äckeltidigt och gå med Siri imorgon (A) jippi...
Nej dags att sova, ska upp äckeltidigt och gå med Siri imorgon (A) jippi...
Liten Madde tänker^^
Jag är extremt vaktig,
och inte bara runt min pojkvän,
utan även runt mina vänner.
Jag vill ofta ha mina vänner för mig själv,
vill inte dela.
Jag blir svartsjuk,
orolig.
Rädd att bli lämnad.
Men jag tycker att tanken på att ha Gud för mig själv är skrattretande.
Jag vet att han är allas,
jag vet även att den relationen som jag har med Gud har ingen annan.
Varför i hela fridens namn kan jag inte ha det lugnet med mina vänner?
Varför kan jag inte bara slappna av och inse att alla har fler relationer.
Att jag behöver inte hävda mig,
folk behöver inte säga att de älskar mig jämnt.
De tycker inte mindre om mig för att de inte säger det.
För att de är med någon annan.
Jösses,
jag hoppas att första steget för att utvecklas är att inse vad det är man gör fel^^
Jag har ont i min hals
Jag är sjuk.
Jag är trött på mitt liv, vill ha någon annans.
Vill fly ifrån min egen verklighet, men den är för stark.
Verkligheten har mig i ett hårt grepp.
Vägrar slöppa,
vägrar ge mig andrum.
Jag kvävs av mitt eget liv,
vill bara för en stund vara fri.
Men nej jag får inte.
Är fast.
Kanske dags att gilla läget.
Att börja le och se så jävla glad ut.
Om någon vecka kanske jag inte låtsas längre..
Jag är trött på mitt liv, vill ha någon annans.
Vill fly ifrån min egen verklighet, men den är för stark.
Verkligheten har mig i ett hårt grepp.
Vägrar slöppa,
vägrar ge mig andrum.
Jag kvävs av mitt eget liv,
vill bara för en stund vara fri.
Men nej jag får inte.
Är fast.
Kanske dags att gilla läget.
Att börja le och se så jävla glad ut.
Om någon vecka kanske jag inte låtsas längre..
21-12-09
Blir så trött på mig själv. Blir trött på hur jag förändrar mig för dig. Hur jag trycker undan delar av mig, bara för din skull. Orkar inte. Fan, ta mig eller låt mig vara.
Jag
Jag vet knappt vem jag är längre.
Eller jo det vet jag. Men ändå inte.
På sista tiden har jag vuxit,
förändrats,
så mycket att jag inte längre vet hur jag själv funkar.
Och visst, ibland är det jobbigt.
Men mest så är det ganska bra.
Jag kan prata känslor,
jag kan hantera att andra mår dåligt, typ.
Men ja, ibland saknar jag den gamla Madde.
Hon som gick och lade sig när känslor blev för jobbiga.
Som sprang när problemen hopade sig,
och som var naiv.
Vill vara naiv igen. Strunta i smärtan, och bara falla. Och jag faller. Hopplöst. Jag faller som en sten. Kanske kommer du en dag visa för hela världen att du fångar mig. Men det är okej om bara jag vet det just nu.
Ja, den nya Madden är trevlig, kan nog komma att bli väldigt fäst vid henne^^ hehe
Eller jo det vet jag. Men ändå inte.
På sista tiden har jag vuxit,
förändrats,
så mycket att jag inte längre vet hur jag själv funkar.
Och visst, ibland är det jobbigt.
Men mest så är det ganska bra.
Jag kan prata känslor,
jag kan hantera att andra mår dåligt, typ.
Men ja, ibland saknar jag den gamla Madde.
Hon som gick och lade sig när känslor blev för jobbiga.
Som sprang när problemen hopade sig,
och som var naiv.
Vill vara naiv igen. Strunta i smärtan, och bara falla. Och jag faller. Hopplöst. Jag faller som en sten. Kanske kommer du en dag visa för hela världen att du fångar mig. Men det är okej om bara jag vet det just nu.
Ja, den nya Madden är trevlig, kan nog komma att bli väldigt fäst vid henne^^ hehe
Känslor
Jag har aldrig kunnat prata om känslor tidigare.
Jag har inte fått lära mig det.
Vissa käsnlor hade jag helt enkelt inte.
Jag pratade inte om det,
då fanns de inte.
Det var inte svårare än så.
Men nu kan jag det. Jag kan se folk i ögonen utan problem, jag kan öppna mig, prata om känslor. Vet inte riktigt vad som hände^^
Jag har inte fått lära mig det.
Vissa käsnlor hade jag helt enkelt inte.
Jag pratade inte om det,
då fanns de inte.
Det var inte svårare än så.
Men nu kan jag det. Jag kan se folk i ögonen utan problem, jag kan öppna mig, prata om känslor. Vet inte riktigt vad som hände^^
Hemma igen
Är hemma där jag känner mig mest hemma. Hos min "riktiga" familj så att säga. Hemma hos Gunnel, eller hos Sarah eller vad man nu vill kalla det^^ Sov här i natt efter att jag pratat med Jonis, sov dock knappt. Men men, sova kan jag göra när jag är pensionär^^ hahaha
Men i all fall så är jag hemma. Det finns ingen annanstans där jag känner mig så trygg som här. Det är här jag fått lära mig på nytt hur man beter sig som en familj. Jag hade glömt det. Så jag har så att säga fått gått familjeskola. Men jag är evigt tacksam och glad att jag nu kan säga att jag nästan vet hur man beter sig.
Jag kan säga att jag har en familj. Det betyder. Mer än något annat. Så tack Sarah<3
Men i all fall så är jag hemma. Det finns ingen annanstans där jag känner mig så trygg som här. Det är här jag fått lära mig på nytt hur man beter sig som en familj. Jag hade glömt det. Så jag har så att säga fått gått familjeskola. Men jag är evigt tacksam och glad att jag nu kan säga att jag nästan vet hur man beter sig.
Jag kan säga att jag har en familj. Det betyder. Mer än något annat. Så tack Sarah<3
Ångest
Ska träffa Jonis om typ tre minuter. Han vill trligen ha tillbaka mig. Jag orkar inte. Ångest. Ångest bajs bajs bajs bajs
Ibland så
Ibland så chockas jag av livet.
Av all visdom,
all kunskap,
som finns att hämta.
Alla intryck,
alla personer,
allt man kan lära sig av andra.
Det finns en sak som jag fick veta igår.
Svaret på den fråga som jag faktiskt sökt svar på.
Och jag fick det igår.
Nu kommer jag bli lite djup, förlåt om ni inte hänger med men^^
I alla fall, frågan var om det verkligen är värt att riva murarna runt mitt hjärta och låta någon älska mig, att älska någon. Det gör så vidrigt ont nämligen. Och jag har inte sett att det är värt det.
Men så igår så insåg jag någonting. Jag insåg vad min största skräck är. Och det är att bli som några av mina vänner. Att ha så mycket försvarmekanismer, så många murar för att skydda sitt hjärta att ingen känner dem, att ingen älskar dem för den de är. För ingen vet det. Och tanken på att det kanske skulle kunna bli så mitt liv såg ut, att jag sitter i ett hörn och ser alla älska, bli älskade runt mig. Sitta fast ensam, det ger mig mer ångest än att öppna mig.
Så jag måste säga så här, bättre att älska och låta sig bli älskad tio gånger, och få hjärtat krossat lika månger än att sitta med ett helt hjärta ensam. Och jag vet att det inte är lätt. Jag har tur, jag är extremt tillitsfull till personligheten. Jag har egentligen inga problem alls att lita på folk. Vet att andra har det jätte svårt. Men man kanske kan försöka. Ingen är perfekt. Och detta är inget som kommr på en natt. Det är något man måste jobba på^^ Men sen när man kan det, så har man blivit så sjukt mycket starkare som person. Så enligt mig är det värt allt slit :)
Av all visdom,
all kunskap,
som finns att hämta.
Alla intryck,
alla personer,
allt man kan lära sig av andra.
Det finns en sak som jag fick veta igår.
Svaret på den fråga som jag faktiskt sökt svar på.
Och jag fick det igår.
Nu kommer jag bli lite djup, förlåt om ni inte hänger med men^^
I alla fall, frågan var om det verkligen är värt att riva murarna runt mitt hjärta och låta någon älska mig, att älska någon. Det gör så vidrigt ont nämligen. Och jag har inte sett att det är värt det.
Men så igår så insåg jag någonting. Jag insåg vad min största skräck är. Och det är att bli som några av mina vänner. Att ha så mycket försvarmekanismer, så många murar för att skydda sitt hjärta att ingen känner dem, att ingen älskar dem för den de är. För ingen vet det. Och tanken på att det kanske skulle kunna bli så mitt liv såg ut, att jag sitter i ett hörn och ser alla älska, bli älskade runt mig. Sitta fast ensam, det ger mig mer ångest än att öppna mig.
Så jag måste säga så här, bättre att älska och låta sig bli älskad tio gånger, och få hjärtat krossat lika månger än att sitta med ett helt hjärta ensam. Och jag vet att det inte är lätt. Jag har tur, jag är extremt tillitsfull till personligheten. Jag har egentligen inga problem alls att lita på folk. Vet att andra har det jätte svårt. Men man kanske kan försöka. Ingen är perfekt. Och detta är inget som kommr på en natt. Det är något man måste jobba på^^ Men sen när man kan det, så har man blivit så sjukt mycket starkare som person. Så enligt mig är det värt allt slit :)
Krossad
Jag kan snart inte andas.
Ångesten river i bröstet.
Du rev mina murar,
de murar som jag så omsorgsfullt byggt.
Men du rev dem,
blottade mitt ömtåliga hjärta.
Och nu detta.
Denna slägga som slog mig i spillror.
Jag orkar inte titta tillbaka.
Jag orkar inte se framåt.
Försöker hålla fokus uppåt.
Inåt.
Mot Gud.
Försöker få vägledning.
Om vilken väg jag ska ta.
Men detta är ett beslut som är upp till mig.
Jag orkar inte.
Ångesten är för stor.
Jag är för svag.
Snälla bär mig..
Tom
Jag har inga ord kvar. Är tömd. Vet just nu inte vilken väg jag ska våga ta. Vet inte åt vilket håll jag ska kliva. Står och velar. Men fan. Som jag brukar säga. Hjärtat vet redan vad det valt. Det handlar bara om att våga. Skit, anus, bajs, bajs bajs bajs! Jag är feg. Fan.
Snälla Gud.
Ge mig mod.
FITTA..
Cocki3
Hej jag heter Madde och jag tycker att Kakan är den bästa personen i hela världen. Haha skojja bara det är Kakan här.
Kände bara att jag hade lite tråkigt och så tänkted jag skriva lite här men då kommer det tragiska att jag inte har något att skriva. Fast jag kan såklart inte låta tillfället glida ur händerna på mig (och så får hon ju skylla sig själv lite när hon lämnar mig ensam med hennes dator). =)
Men jag kan ju börja med att jag är världbäst och ingen kan slå mig i något oavsett vad, och råkar någon göra det så är det antingen bara tur eller så har de fuskat. och som alla sanna tävlingsmänniskor vet så räknas ändå inte en sådan förlust. Jag ÄR och kommer ALLTID att vara den SANNA KaKan ^^
Btw så vill jag bara ofentliggöra att jag och Madde har en liten pakt om något som vi ska göra på jullovet. för mer information så hänvisar jag vidare till den lite mindre coolare (jämfört med mig) Madde.
Jag vill avsluta med att be om uräkt för er som förväntade er att det skulle komma något vettigt av det jag skrev och tog er igenom allt, men ändå grattis för att det visar att ni ännu inte har tappat hoppet för att människan ska åstakomma något bra
over and out. PEACE
<3
Sitter och lyssnar på Kirk Franklin. Känner att ord är för små. Så är det stort. Ord brukar vara min bästa vän, men känslan som jag har nu. Den är större. Den är, ja. Större än sex helt enkelt. Ja. Ville bara säga det^^ ahahaha
Livet är hårt för de hårda
Jag orkar inte.
Orkar inte med min pms.
Min monodepressiva del.
Jag vet att kärlek går hand i hand med hat.
Och glädje med sorg.
Men jag orkar inte hoppa mellan känslorna. Det är så sjukt jobbigt.
Jag blir så trött på mig själv.
Förstår inte att jag låter någon annan än Gud få den makten över mig. Jag blir så fruktansvärt arg, sur och irriterad över mig själv. Nej nu är det skärpning. Den enda som ska ha mig lindad runt lillfingret är Gud.
Så det så.
Orkar inte med min pms.
Min monodepressiva del.
Jag vet att kärlek går hand i hand med hat.
Och glädje med sorg.
Men jag orkar inte hoppa mellan känslorna. Det är så sjukt jobbigt.
Jag blir så trött på mig själv.
Förstår inte att jag låter någon annan än Gud få den makten över mig. Jag blir så fruktansvärt arg, sur och irriterad över mig själv. Nej nu är det skärpning. Den enda som ska ha mig lindad runt lillfingret är Gud.
Så det så.
2009-12-09
Du frågade : Vill du tämja mig?
Mitt svar blev.
och det blir mer nej ju mer jag tänker på dig.
Varför skulle jag vilja ha dig tam?
När jag tycker om dig vild.
Du är en fri själ.
Du är din egen,
inte min.
Vad som än händer är du din egen,
du har en egen vilja,
och är helt vild.
Jag behöver det.
Behöver inse att personer kan finnas nära,
även fast de inte är fast.
Jag måste inse att jag kan älska,
men inte kväva.
Behöver inte ha någon under skinnet för att veta att de är nära.
Du finns,
även fast jag inte ser dig.
Så nej,
jag vill verkligen inte tämja dig.
Du är min vilda mustang.
Ibland får jag låna dig,
men innesrt inne är du alltid fri<3
Så jävla feg
Blir så trött på mig själv.
På min feghet.
Att jag hela tiden vill gå den säkra vägen.
Den med rutiner,
den vägen där jag vet vad som kommer att hände.
Förstår inte varför jag inte vågar.
Inte vågar kasta mig ut och hoppas och tro att någon fångar mig.
Istället står jag på kanten.
Springer runt i små cirklar och vill.
Vill kasta mig ut,
flyga.
Men jag vågar inte.
Så jävla feg
På min feghet.
Att jag hela tiden vill gå den säkra vägen.
Den med rutiner,
den vägen där jag vet vad som kommer att hände.
Förstår inte varför jag inte vågar.
Inte vågar kasta mig ut och hoppas och tro att någon fångar mig.
Istället står jag på kanten.
Springer runt i små cirklar och vill.
Vill kasta mig ut,
flyga.
Men jag vågar inte.
Så jävla feg
Explodera
Känns som min kropp är för liten.
Som att jag känner för mycket.
Jag kommer närsomhelst att explodera.
Att ytan kommer spricka och jag kommer blotta min själ.
Jösses. Ber och hoppas att det inte kommer ske..
Jösses och Jisses är fett värda ord btw^^
Som att jag känner för mycket.
Jag kommer närsomhelst att explodera.
Att ytan kommer spricka och jag kommer blotta min själ.
Jösses. Ber och hoppas att det inte kommer ske..
Jösses och Jisses är fett värda ord btw^^
Mån 2009-12-07
Känns som om jag brister.
Känns som om min själ splittras i massa bitar.
Det enda jag vill är att vara hel.
Så jag ber,
ber om vägledning.
Om att bli hel.
En bit.
Och det hjälper.
I 30 sekunder.
Sen kommer ångesten smygandes.
Viskar med likgiltig röst i mitt huvud.
Drar sina kalla fingrar längs med min ryggrad.
Borrar sig in med klor genom huden.
River upp allt,
skär genom märg och ben.
Rösterna skriker allt vad de kan i huvudet.
Jag vet inte hur länge jag orkar.
Vill ha tillbaka lugnet.
Vill bli den jag en gång var,
saknar henne.
Men hon verkar förevigt förlorad.
Snälla stanna.
Stanna hos mig,
förevigt.
Endast hos dig är jag lycklig.
Känns som om min själ splittras i massa bitar.
Det enda jag vill är att vara hel.
Så jag ber,
ber om vägledning.
Om att bli hel.
En bit.
Och det hjälper.
I 30 sekunder.
Sen kommer ångesten smygandes.
Viskar med likgiltig röst i mitt huvud.
Drar sina kalla fingrar längs med min ryggrad.
Borrar sig in med klor genom huden.
River upp allt,
skär genom märg och ben.
Rösterna skriker allt vad de kan i huvudet.
Jag vet inte hur länge jag orkar.
Vill ha tillbaka lugnet.
Vill bli den jag en gång var,
saknar henne.
Men hon verkar förevigt förlorad.
Snälla stanna.
Stanna hos mig,
förevigt.
Endast hos dig är jag lycklig.
As much as i ever could
Världen bästa låt<3
Förstår inte grejen med ansvar.
Förstår inte avrför det är något någon männsika någonsin har velat ha. Har aldrig velat ha, vill inte, kommer aldrig vilja ha det. Det är bara jobbigt. Och ju mer ansvar desto jobbigare. Känns som om hela jag tyngs ned till underjorden av ansvar. Känns som om jag bär ett ton på mina axlar. Och ändå så får jag bara mer och mer saker som jag är ansvarig för, jag klarar det inte längre. Hur orkar man liksom?
Jag klarar knappt av anvsaret för Siri, känner mig som en hemsk matte, orkar inte gå med henne, hinner inte träna. Listan kan göras lång på allt jag gör fel, allt jag inte hinner. Hon förtjänar så mycket mer. Förtjänar någon som spenderar all sin tid med henne.. Ååhh. Jag orkar inte.
Vi ska inte äns börja prata om skolan, för de ansvaret orkar jag inte ens fundera över. Min skolgång går neråt kortsagt.
Och jag vet att man ska lägga all sin ångest och panik i Guds händer och låta han ta ansvar, men seriöst. Han kan inte fixa så Siri har någon som passar henne, han städar inte lägenheten, lagar inte mat, hjälper mig med läxor, går ut på promenader med mig. Eller det sista jo, men i alla fall. Kan inte lägga mina problem i hans händer. Det är helt enkelt upp till mig..
Förstår inte grejen med ansvar.
Förstår inte avrför det är något någon männsika någonsin har velat ha. Har aldrig velat ha, vill inte, kommer aldrig vilja ha det. Det är bara jobbigt. Och ju mer ansvar desto jobbigare. Känns som om hela jag tyngs ned till underjorden av ansvar. Känns som om jag bär ett ton på mina axlar. Och ändå så får jag bara mer och mer saker som jag är ansvarig för, jag klarar det inte längre. Hur orkar man liksom?
Jag klarar knappt av anvsaret för Siri, känner mig som en hemsk matte, orkar inte gå med henne, hinner inte träna. Listan kan göras lång på allt jag gör fel, allt jag inte hinner. Hon förtjänar så mycket mer. Förtjänar någon som spenderar all sin tid med henne.. Ååhh. Jag orkar inte.
Vi ska inte äns börja prata om skolan, för de ansvaret orkar jag inte ens fundera över. Min skolgång går neråt kortsagt.
Och jag vet att man ska lägga all sin ångest och panik i Guds händer och låta han ta ansvar, men seriöst. Han kan inte fixa så Siri har någon som passar henne, han städar inte lägenheten, lagar inte mat, hjälper mig med läxor, går ut på promenader med mig. Eller det sista jo, men i alla fall. Kan inte lägga mina problem i hans händer. Det är helt enkelt upp till mig..
stolhet
Snälla.
Snälla sluta..
Jag faller,
fort.
Fortare än vad som är bra.
Stanna,
mitt hjärta orkar inte mer.
Klarar inte pressen.
Det var bra innan,
innan hjärtat dras med i allt.
Känslor.
Hambug..
Jag orkar inte mer.
Snälla sluta..
Jag faller,
fort.
Fortare än vad som är bra.
Stanna,
mitt hjärta orkar inte mer.
Klarar inte pressen.
Det var bra innan,
innan hjärtat dras med i allt.
Känslor.
Hambug..
Jag orkar inte mer.
Siri
Siri opererades idag. Allt gick bra, de hittade två tumörer, en liten och en stor. Jag får resultatet om det är en god eller ond tumör om två veckor. Nu är hon hemma, och sitter och skäms med en tratt på sig. Jätte hemskt, men antar att det är för hennes bästa..
Nu ska jag titta på Pochahontas och ät glass<3 hihi<3
Nu ska jag titta på Pochahontas och ät glass<3 hihi<3
Borde säga
Jag har orden.
De ligger på tungan,
flyter ut.
Borde säga,
men orden fastnar.
Fryser till is,
stannar.
Tvivel och tvek.
Jag är feg jag vet.
Men vet inte vad som är rätt.
Vet inte.
De ligger på tungan,
flyter ut.
Borde säga,
men orden fastnar.
Fryser till is,
stannar.
Tvivel och tvek.
Jag är feg jag vet.
Men vet inte vad som är rätt.
Vet inte.
Idag är en dag
Nu är det fan vinter. Helt galet vad kallt det är. Tog min super tjocka mysjacka till skolan. Det ser ungefär ut som en jacka har ben när jag har den^^ hihi
Jag vet inte om jag ska gilla att det är vinter. Vart tog tiden vägen liksom. Känns som om det var typ förra veckan jag var frtvivlad för att Sarah skulle vara borta en evighet. Nu är hon snart hemma. Jag vill inte att tiden går, för då försvinner mitt som jag tycker om^^ Jösses
Jag vet inte om jag ska gilla att det är vinter. Vart tog tiden vägen liksom. Känns som om det var typ förra veckan jag var frtvivlad för att Sarah skulle vara borta en evighet. Nu är hon snart hemma. Jag vill inte att tiden går, för då försvinner mitt som jag tycker om^^ Jösses
Det är mycket nu...
Var med Siri hos veterinären idag. Hon har en knöl i munnen, det är en tumör.
Den opereras bort på fredag, då får jag veta om den är godartad eller inte.
Jag orkar inte mer nu. Gränsen är nådd. Om jag får mer skit kastat över mig då faller jag. Och jag kommer inte kunna ställa mig upp igen. Jag dansar på kanten. Jag ser inte ljuset, mörkret hänger över mig.
Om Siri inte finns, då har jag ingen mening med att leva. Hon finns för min skull, så är det. Hon är min, för att jag vill det. Hon har inget emot det, tror hon är glad att vara min. Men hon finns för min skull. Kan inte förklara bättre.
Vill inte
Orkar inte
Den opereras bort på fredag, då får jag veta om den är godartad eller inte.
Jag orkar inte mer nu. Gränsen är nådd. Om jag får mer skit kastat över mig då faller jag. Och jag kommer inte kunna ställa mig upp igen. Jag dansar på kanten. Jag ser inte ljuset, mörkret hänger över mig.
Om Siri inte finns, då har jag ingen mening med att leva. Hon finns för min skull, så är det. Hon är min, för att jag vill det. Hon har inget emot det, tror hon är glad att vara min. Men hon finns för min skull. Kan inte förklara bättre.
Vill inte
Orkar inte
