tryck på knappen

Jag har hittat en väldigt praktisk knapp. En limegrön knapp, den är inte det men jag vill ge den den färgen bara för att jag kan, som har en fiin funktion. Den stänger av. Bort med all saknad, alla tårar och allt ont. Jag slipper sakna, slipper tänka och kan bara vara. Väldigt praktiskt, för då slipper jag allt bajs.

Det  är bara ett enda litet problem. När jag trycker på den limegröna knappen så stänger allt av. Jag känner inget. Inget bubbel, ingen glädje. Jag är tom. Och det är galet mycket svårare att sätta på knappen än att stänga av den. Den liksom försvinner...


Undrar om det är jag som gör att alla försvinner eller om det är otur

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0