Jag fiskar dig

Det är så komplicerat.
Ingenting är enkelt längre.
Jag minns en tid då saker och ting var svatvita.
Då alla var ponniesar och åt regnbågar och bajsade fjärilar.

Det var en vacker värld.
Jag vill dit.
Nu.

Orkar inte vara jag längre.
Vill bli vacker.
Oemotståndlig och breath taking.

Bli älskad för den jag är och aldrig lämnad igen.

Varför är inte världen perfekt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0