lillmuppen

Det är slut nu.
Det är över..
Det hela gick så fort. Det känns som igår när jag kom in skuttande in i det nya klassrummet och såg alla människor. Som bara en minut sen då jag sprang runt i H-huset och fnittrade och skrattade och det känns som om det bara var två andetag sen vi satt i K- huset och bara var. Kommer sakna sofforna, kommer sakna atmosfären och mest av allt kommer jag sakna alla människor.
Det är slut med att borra in näsan i folks halsar när jag kramar de. Ni flyttar, jag stannar. Eller kanske stannar, ska ringa Sjövik och prata med dem. Se vad som händer om jag tackar nej, om jag kanske kan gå där nästa år.. Jag kommer sakna er så mycket att det stundvis kommer att kännas som om jag är fast i ett svart hål. Ni var mitt ångestdämpande. Jag andas för att ni får mig att vilja fortsätta. Ni har alla delar av min själ, och ni kommer alltid kunna vila hos mig när livet blir för svårt.
Det kommer aldrig bli som det var. Vi kommer aldrig kunna eftersträva den gamla realtionen, vi får börja bygga på något nytt nu. Det enda jag vet, är att jag kommer inte släppa er. På något vis så ska jag ha er kvar i mitt liv. Även om det bara är en fika en gång i månaden :) Älskar er<3<33