Livet i sin otroliga verklighet

Att ge en bit av sin själ.
Att öppna upp och släppa in.
Att vilja ha någon under sin hud.
Fuck fuck fuck.
Det går alltid fel.
Det blir alltid fel.
Förstår inte varför jag gör det.

Det var kört från början.
Vet inte varför jag inbillar mig saker.
Varför jag låtsas.
Det fanns aldrig en chans.
Jag skulle inte kunna hålla distansen.
Jag fungerar inte så.
Jag faller.
Faller snabbt.
Landar.
Hårt.
Kallt.

Fuck fuck fuck

Kan ingen bara hålla om mig.
Kyssa mig på pannan och hålla monstrena borta.
Vill vila i någons famn och blunda.
Veta att ljuset vinner.
fuck fuck fuck

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0