Han pratar så mycket
När jag frågade vad han älskade hos mig så svarade han att jag var den första som sett på honom som mer än vän. Orden bränner fortfarande som eld i minnet. Det var svårt att förstå. Jag vet fortfarande om jag helt har förstått vad han menade. Jag vet inte om det lät bättre i hans huvud än i mitt. Om han menade väl men det som kom ut var att han älskar mig för att jag älskar honom. För att jag vill ha honom. För att jag är kär i honom.
Om han bara är med mig för att någon annan inte vill vara med honom. Om det är så att jag bara är ett substitut. Något som är så mycket sämre än det han egentligen vill ha, men att det kommer han inte kunna få. Så han nöjer sig med mig. Känslan är överväldigande. Jag kan inte riktigt hantera det. Hur ska man hantera sådana frågor. Enda sättet att få veta om de är sanna är att fråga och be för att man ska få ett ärligt svar. Men det vet man aldrig. Jag kan inte veta säkert. Och det är svårt att lita på att jag duger.
Det är svårt att lita på sitt egna värde när man inte vet det. När man bara låtsas att man vet men egentligen aldrig har vetat. Det enda jag vet är att jag älskar honom. Att han på något vis har blivit mitt allt. Så som andra. Och att jag än en gång har dragit in mig själv på den vägen som bara slutar på ett vis. Att jag står med hans kyss brännanade på läpparna och med gråten i halsen. Viskandes hans namn och hoppas att han kommer tillbaka. Men de kommer inte tillbaka. De vandrar raka vägen fram utan att se tillbaka.
Han kommer en dag vakna och inse att han egentligen kan få mycket mer. Hon kanske vaknar och ser vad hon kunnat ha och tar honom. Med sitt svarta hår och mjuka skratt så kanske hon tar min plats. Eller att någon annan. Vilt främmande och skrämmande tar över helt. Livet har sina små sätt att döda det som är bra.
Jag vill kunna leva i nuet och njuta. Ta vara på vara på varje ögonblick just för att jag inte vet hur många de blir. Och jag gör det. Varje kyss är värdefull. Varje sekund sparas. Jag bara önskar jag kunde få veta vad det var som har fått honom att stanna så länge som han har stannat. Att jag får veta att det är mer han älskar hos mig en det faktum att jag älskar honom.
Men det gör jag. Så mycket att själen nästan spricker och alla känslor inte får plats. Att jag tappar bort mig själv och inte vet hur jag ska bli den jag en gång var..
Kommentarer
Postat av: sarah
Eller så är det helt enkelt att han ser eran kärlek i dina ögon. Att han lever genom din blick och ditt hjärta. Att han på något sätt inte förstår hur eller varför men att han älskar att du älskar honom. Inte som något substitut utan mer för att han älskar dig så otroligt mycket att han inte kan förstå att det är besvarat. Känn inga tvivel, när du vet att en kyss är äkta. och känn inga tvivel när hans hand tar din. För du vet att du är hans värld och att han kommer stå där och vänta på dig.
Postat av: Arvid
Ouch. Smidigt.
Trackback
